Cykelhjälmen – en kamp mellan förnuft och känsla

I våras blev jag med cykel igen.

Mina senaste två älsklingar blev stulna och den ena av dem tittar jag fortfarande efter – nu fyra år senare – när jag passerar cykelställ inne i stan. (Min bror påstod en gång att man ska ha en fri syn, där samhället kollektivt äger alla cyklar. Ja, så är väl cykeltjuvens definition…) However – eftersom jag är så förskräckligt rädd av mig – och det ibland känns som om jag är ute och rider på en brunstig tjur när jag rör mig i trafiken – så kändes det smart att vid tillfället även införskaffa en cykelhjälm. Sagt och gjort. Även om det verkar ha gjorts innovativa försök till att designa modernare typer av hjälm (kepslika till utseendet, samt ”osynliga hjälmar” – ett slags kragar som blåser upp sig vid onaturliga rörelser) så är det svårt att komma undan – en hjälm är en hjälm.

Och känslan VAR minst sagt onaturlig, när jag med en spelad nonchalant och obrydd min, för första gången spände på mig min svarta kruka utanför cykelaffären och svingade mig upp på sadeln. Naturligtvis var det sommarens varmaste kväll och jag var på vägen hem tvungen att genomgå eldprovet – att stolt i ryggen passera Stadshotellets uteservering, där människor satt packade – både till kropp och kynne. Sällan, mina vänner, har jag känt mig så ofri och osexig. (Ganska egocentriskt också, att tro att mitt hjälmbärande på något sätt skulle sätta någon annans värld i gungning – eller att de ens skulle ta notis om det.)

I början kunde jag nästan undvika att ta cykeln, för att slippa hamna i inre konflikt med mig själv gällande hjälmen. Och trots att jag numer vant sätter på mig den varje gång kan jag ändå inte riktigt släppa känslan. Nästan skamset har jag väjt med blicken när jag mött cyklister med håret fritt och härligt flygande i farten. Och förnedringen brände som en skavande ryggsäck när jag, en morgon på väg till jobbet, cyklade förbi något gammalt span från kroglivet för hundra år sen.  Som om cykelhjälmen på något vis var det yttersta beviset på att denna härligt, vilda, brinnande flamma åldrats och stelnat till en strukturerad, ospontan käpphäst. Spiken i kistan för det fria jaget.

Jag VILL ju inte känna såhär. Det finns så mycket övertygelse inom mig som säger annat. Men varje cykeltur blir lite av en kamp mellan förnuft och känsla.

Vi pratade om det på jobbet en gång – att det känns mer okej att använda hjälm om man cyklar riktigt, jävla fort. Och ännu mer om man har en dyr, smal cykel och är klädd i Tour de France-outfit. Men det är jag ju väldigt sällan (läs aldrig).

Jag försöker numer jobba mig in i att det faktiskt är COOLT att ha hjälm. På riktigt.

På samma sätt som jag tycker det är coolt att köra inom hastighetsbegränsningar och betala skatt.

Och att det är de där som kör utan hjälm som är förlorarna.

På något vis är det alltid lättare att använda hjälmen när jag har ett av barnen i stolen bak på cykeln. Som om jag gjorde det för att föregå med gott exempel. Men jag tänker att det inte borde behöva vara mitt eget barn, för att jag ska ta mitt ansvar i föredömesfrågan. Precis som jag inte heller går mot röd gubbe, fastän jag har bråttom, när barn – vilka som helst – kan tänkas se mig.

Om alla använder hjälm, tänker jag, kommer det ju aldrig att bli några diskussioner i framtiden. Det kommer en dag att bli lika bisarrt att åka utan hjälm, som att inte använda bälte.

Så drar man det till sin spets så handlar det om respekt för livet. Att jag – och andra – är värda att aktas. Och om att vara med och skapa det samhälle man vill ha. Precis som när man går och röstar den där söndagen i september, så gör man ett val för framtiden varje gång man tar på sig sitt statement till hjälm. Det ni! (Faaan vad jag borde bli marknadsförare på NTF!!!)

WEAR IT LIKE A CROWN!

Annonser

3 thoughts on “Cykelhjälmen – en kamp mellan förnuft och känsla

  1. Cykelhjälm och renovering av cykel är markerade som födelsedagsönskningar i mars, lagom tlls säsongen inledning av cykelturer och cool ankomst till jobb…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s